I över ett decennium har kryptomarknaden följt ett välkänt mönster: den så kallade 4-årscykeln, starkt kopplad till Bitcoins halvering – en händelse som inträffar ungefär vart fjärde år och minskar belöningen för miners med hälften. Dessa halveringar har historiskt följts av explosiva bullmarknader, följt av kraftiga korrigeringar.
Men 2024–2025 ser ut att bli annorlunda.
Är supercykeln här?
Många analytiker börjar nu tala om en möjlig supercykel – en långvarig uppgångsfas som bryter med det gamla mönstret. Det handlar inte bara om prisrörelser längre, utan om en strukturell förändring i vem som driver marknaden.
Det tydligaste skiftet? Retail-investerarna har fått sällskap – och kanske till och med blivit utmanövrerade – av institutionella jättar.
ETF:er som förändrade allt
Godkännandet av spot-ETF:er för Bitcoin (BTC) och Ethereum (ETH) i USA blev ett historiskt ögonblick. För första gången kan institutionella aktörer investera direkt i kryptovalutor via reglerade finansiella instrument, utan att behöva hålla eller förvara själva tillgångarna.
Svarta jättar som BlackRock, Fidelity och Ark Invest har klivit in med miljardbelopp. De öppnar dörrar för pensionsfonder, family offices och hedgefonder – kapital som tidigare stått utanför på grund av regulatoriska hinder eller tekniska begränsningar.
Det här förändrar spelets regler.
Retail vs institutioner
Tidigare var det främst småsparare och kryptoentusiaster som drev priset. Med FOMO (fear of missing out), hype och sociala medier som drivkraft steg marknaden snabbt – och föll lika snabbt.
Men institutionellt kapital fungerar annorlunda. Det är långsiktigt, analytiskt och ofta hedgat. Det innebär att när ETF:er ser inflöden på miljarder dollar – vilket vi sett under våren 2024 – skapas en stabilare efterfrågebas. Priset rör sig fortfarande, men volatiliteten har dämpats, och bottnarna har blivit högre.
Den största förändringen på makronivå
Samtidigt pågår något minst lika viktigt i bakgrunden: geopolitik och reglering.
USA diskuterar just nu en ny stablecoin bill, vilket skulle ge tydliga regelverk för utgivning och användning av stablecoins som USDC och USDT. I praktiken skulle det kunna göra stablecoins lika reglerade som banker – men också långt mer attraktiva för användning inom både finans och global handel.
Japan diskuterar Bitcoin-fonder. Schweiz har redan fullt reglerade kryptobanktjänster. I Storbritannien förbereds en “Digital Securities Sandbox”. Vi ser med andra ord en bred internationell acceptans på gång – och det är inte längre en underground-rörelse.
Vad betyder allt detta för cykeln?
Kryptons 4-årscykel har historiskt sett haft följande mönster:
- År 1: Priset bottnar efter föregående bullmarknad.
- År 2: Ackumulering och långsam uppgång.
- År 3: Nytt halveringsår, ofta början på bullrun.
- År 4: Eufori, topp, krasch.
Men nu rör vi oss i ett klimat där reglering skapar tydlighet, där stora aktörer bygger positioner över tid och där nya produkter som spot-ETF:er håller kapitalet kvar i marknaden även i svagare perioder.
Dessutom: den globala skuldkrisen, minskat förtroende för fiatvalutor och teknologiska framsteg inom AI och blockkedjor gör att kryptovalutor kan ses som ett reellt alternativ – inte bara en spekulativ lekplats.
Slutsats: Är vi i en ny era?
Det finns starka tecken på att den gamla cykeln håller på att brytas. Det betyder inte att priset aldrig mer kommer att krascha, eller att vi går mot evig uppgång – men dynamiken har förändrats.
Kryptovalutor, särskilt Bitcoin och Ethereum, håller på att bli en etablerad tillgångsklass. Med institutionella inflöden, reglerad infrastruktur och global makrooro i bakgrunden kan nästa fas mycket väl bli något helt nytt: en supercykel där vi inte bara ser högre toppar, utan också en mer mogen marknad.
Vi kanske aldrig mer ser en kryptovinter som 2018 eller 2022.
Vi är inte längre bara i en cykel. Vi är i ett skifte.
Leave a Reply